Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatUppfylld av det gröna innovationstemat tänkte jag berätta lite om precisionsjordbruk och användningen av drönare
Läs Åses inlägg på esbribloggen
Kunskap bärs av människor
Vad pratar svenskar om på lunchen, och vad skrattar de åt? Tyske professorn Guido Buenstorf är mån om att ta in så mycket kunskap som möjligt. ”För att kunna arbeta tillsammans på distans behöver man lära känna varandra först. Därför är gästforskarprogram så viktiga”, säger han. Foto: Andreas Fischer.
Publicerad: 2019-10-09
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2019:

Kunskap bärs av människor

Kurser i entreprenörskap är bra, men universitetens viktigaste innovationsfrämjande uppgift är att utbilda studenter och forskare. Deras kunskaper behövs i befintliga och nya företag. Det anser Guido Buenstorf, gästforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Guido Buenstorf är till vardags professor i nationalekonomi vid University of Kassel, Tyskland, där han leder ett centrum för forskning om högre utbildning. Men den senaste tiden har det blivit många resor till Handelshögskolan vid Göteborgs universitet eftersom han ingår i lärosätets internationella gästprofessorsprogram. Programmet är treårigt och har finansiering från ett antal företag i Göteborgsregionen.

- Vi som gästforskar tillbringar 20 procent av vår tid i Göteborg. Under våren lägger jag in min slutspurt, säger Buenstorf.

Institutet för innovation och entreprenörskap, IIE, är hans hemvist på Handelshögskolan.

- Jag är väldigt glad att jag fick chansen att gästforska här. Tre år är inte så lång tid inom forskarvärlden, men jag har redan lärt mig mycket och byggt upp ett kontaktnät. Jag hoppas att min vistelse kommer att leda till fler samarbeten framöver.

Att gästforska är något som Guido Buenstorf har erfarenhet av sedan tidigare. Som nydisputerad gav han sig iväg till USA med destination Carnegie Mellon University. Det var tidigt 2000-tal, och resan kom att forma hela hans fortsatta karriär.

Här träffade Buenstorf professor Steven Klepper som hade ett passionerat intresse för kluster och deras framväxt. De båda forskarna utvecklade ett mångårigt samarbete och en nära vänskap som varade fram till Kleppers bortgång 2013.

- Jag landade med min familj i Pittsburgh, Pennsylvania, en fredag. På lördagen ringde Steve och sa: ”Vi drar till Akron, Ohio, på måndag och kollar in deras däckkluster.” Han lärde mig vad empirisk forskning verkligen innebär, och jag kastades in i jobbet, säger Guido Buenstorf.

Det var den första av många gemensamma resor. Buenstorf och Klepper åkte till mindre orter, besökte lokala bibliotek och ställde frågor om människor och företag som hade varit verksamma i regionen tidigare. Genom att spåra dem bakåt i tiden kunde forskarna kartlägga anställningar och företagsstarter.

- Tidigare hade Steve studerat bilindustrin i Detroit. Han fann ett tydligt mönster, nämligen att spinoffs är viktiga förklaringar till klusters framväxt. Vi såg att detsamma gällde för Akrons gummi- och däckkluster.

Dåtidens klusterteorier framhöll att företag lokaliserade till en geografisk plats med många närbesläktade företag går bättre än jämförbara företag. Det stämmer, men det är inte hela förklaringen, menar Guido Buenstorf.

- Våra studier visar att nyckeln till framgång ligger i avknoppningarna. När en tidigare anställd bestämmer sig för att starta ett eget företag, tar han eller hon med sig viktig kunskap.

- Ju mer framgångsrikt moderföretaget är, desto bättre går det för dess avknoppningar. Bra företag föder fler bra företag.

Det låter inte särskilt kontroversiellt i dag, men Buenstorfs och Kleppers forskning utmanade rådande konsensus och det tog tid innan de blev publicerade. De skrev ett flertal artiklar om fynden i Akron 2003, men det var först 2009 som de antogs för publicering i vetenskapliga tidskrifter.

- Vi jobbade med artiklarna i en evighet, skickade dem fram och tillbaka över Atlanten. Varje gång vi ändrade något döpte vi om texten med ett nytt versionsnummer. Till slut var vi uppe i tresiffriga tal, skrattar Buenstorf.

- Det var verkligen en övning i tålamod. Jag brukar berätta om processen för nya doktorander. Inte för att stressa dem eller göra dem frustrerade, utan för att jag själv tyckte att det var skönt att höra från seniora forskare att publiceringar tar tid.

Sedan dess har den så kallade arvsteorin fått stort genomslag. Buenstorf, Klepper och många andra forskare har kunnat visa att dynamiken i olika moderna industrier liknar de historiska klustren i Akron och Detroit. Steven Klepper fann att spinoff-företagen var viktiga även i Silicon Valleys halvledarkluster, och Guido Buenstorf har funnit samma mönster inom industrier som mjukvara, laser och plastinjektionsformar.

Studierna av amerikanska avknoppningar gav också en annan viktig insikt som vägleder Guido Buenstorf än i dag.

- För mig är det tydligt att man lär sig om företagande genom att arbeta i företag. Självklart ska vi undervisa i entreprenörskap, men vi måste acceptera att det finns sådant som vi inte kan lära ut på universitetet.

Han menar att lärosätenas roll i första hand är att tillhandahålla gedigna utbildningar, vare sig det handlar om naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap eller humaniora. Då blir studenterna bärare av viktig kunskap som kan nyttiggöras i existerande och nya företag.

- Universitetens traditionella roll som utbildare är oerhört viktig. Mina studier av den tyska laserindustrin visar att en fjärdedel av alla uppfinnare, och mer än en tredjedel av alla entreprenörer, har en doktorsexamen från ett tyskt universitet.

Lärosäten kan också stimulera ungas förmåga att agera mer entreprenöriellt. Ett sätt är att arbeta med deras personliga förmågor.

- Det finns en gammal debatt om entreprenörskap: Är det en egenskap vi föds med, eller en kompetens vi kan skaffa oss? Empirin säger att det handlar om båda delarna. Och unga människor är formbara.

- På senare tid har många lärosäten plockat in övningar i förhandling, initiativtagande och proaktivt beteende, för att träna studenter i entreprenörskap.

Sådana inslag finns i IIE:s masterprogram, berättade Buenstorfs Göteborgskollega Rick Middel i Entré nummer 4, 2018.

Själv väntar Guido Buenstorf med spänning på resultaten från ett projekt som han nyligen sjösatte i Ecuador. Det går ut på att 30 000 skolungdomar ”nudgas” mot högre utbildning och entreprenörskap. Ungdomarna får ta del av webbaserade kurser som på ett lättsamt sätt informerar om till exempel tekniska universitetsprogram.

- I Ecuador är många involverade i entreprenöriella aktiviteter, men det rör sig snarare om nödvändighetsentreprenörskap än möjlighetsbaserat entreprenörskap. Det hoppas regeringen kunna ändra på med hjälp av programmet.

Den kritiska kunskapen bärs av människor, anser Buenstorf. Och under sina månader i Göteborg passar han på att insupa så mycket kunskap som möjligt.

- Jag har lärt mig massor om hur en forskargrupp kan organiseras, och hur man skapar bra mötesstruktur. När jag är hemma i Tyskland kommer jag på mig själv med att tillämpa sådant som jag har plockat upp i Sverige.

Miljöerna på University of Kassel och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet skiljer sig åt på många sätt, enligt Buenstorf. Handelshögskolan är till exempel mer managementinriktad.

- Att vi har olika bakgrunder, och olika typer av data, gör att intressant forskning kan uppstå. Här i Göteborg har jag jobbat mycket tillsammans med doktoranderna. Snöfrid Börjesson Herou disputerade förra året, hennes avhandling tar upp spinoffs och arbetskraftens rörlighet i den svenska textilindustrin.

- Just nu jobbar jag med Linus Brunnström och hans pågående doktorandprojekt om inkubatorer. Tillsammans med Maureen McKelvey och andra IIE-forskare, arbetar jag också med flera projekt som rör kunskapsintensivt entreprenörskap och universitetens roll i innovationsprocessen, säger Guido Buenstorf.

Kontakta buenstorf@uni-kassel.de


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu