Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatVill du se hur många armhävningar Sparky gjorde?
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
”Forskning sätter hållbar mat på bordet”
Christina Nordin. Foto: Anna Hållams.
Publicerad: 2019-10-15
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 3, 2019:

”Forskning sätter hållbar mat på bordet”

Världens produktion av mat måste öka för att mätta en växande befolkning. Miljö- och klimatutmaningar gör att produktionen har goda möjligheter att bli större i länder som Sverige, där avtrycken på miljön och klimatet är lägre än i andra delar av världen. Att vi dessutom har strängare regler kring djurskydd, och EU:s lägsta antibiotikaanvändning, är ytterligare skäl för att öka produktionen här. Men fortfarande behöver den svenska livsmedelsproduktionen bli mer hållbar – och mer lönsam.

I dagens globaliserade ekonomi är konkurrensen stark, samtidigt som kraven på hållbar produktion och socialt ansvarstagande ökar. Trycket på förnyelse och innovationer har aldrig varit större. En nyckel till högre lönsamhet och bättre konkurrenskraft är att satsa på innovation och forskning i hela livsmedelskedjan, inte minst inom jordbruket.

Jag ser tre stora utmaningar – och möjligheter – för den svenska jordbrukssektorn.

1. Forskningen och finansen behöver rikta ljuset mot svenskt jordbruk. I en enkätundersökning som Jordbruksverket har genomfört, svarar knappt vart tredje jordbruksföretag att de har infört en ny eller förbättrad produkt eller process under de senaste tre åren. I andra sektorer är denna andel betydligt högre. Det är inte den enskilda lantbrukarens fel – viljan att inkludera jordbruket i kunskaps- och innovationssystemen måste öka.

2. Svensk forskning inom jordbruk ligger långt efter många EU-länder. Sverige hamnar först på 14:e plats bland EU-länderna när det kommer till satsningar på forskning och innovation inom livsmedelskedjan. När det gäller andra branscher ligger Sverige betydligt högre. Svensk forskning är världsledande inom många områden, exempelvis inom biokemi och genetik. Det är forskningsfält som har många potentiella tillämpningar inom livsmedelssektorn. Men det finns få forskningsmiljöer som ägnar sig åt forskning inom jordbruk, vilket gör att tillämpningarna med relevans för näringen blir otillräckliga.

3. Vi har en strategi för ökad och hållbar livsmedelsproduktion. Läget är inte nattsvart, tvärtom. Intresset för svensk matproduktion är större än på länge. Riksdagen fattade i juni 2017 ett unikt beslut om en livsmedelsstrategi där en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja ska producera mer livsmedel än i dag utan att äventyra miljömålen. Flera satsningar pågår. Exempelvis genomför forskningsrådet Formas ett forskningsprogram för livsmedel. Jordbruksverket förvaltar ett innovationsstöd, European Innovation Partnership (EIP). Det skapar möjligheter för företagare inom gröna näringar att, i samarbete med forskning och rådgivning, satsa på innovationer.

I dag är lönsamheten låg i större delen av livsmedelskedjan. Om vi vill ha kvar ett jordbruk i Sverige som producerar mat på ett hållbart och konkurrenskraftigt sätt behövs kraftiga och långsiktiga satsningar på forskning, kunskap och innovation där resultaten kan användas i näringen. Detta har också Jordbruksverket och Tillväxtverket föreslagit i en rapport till regeringen. Det är bara lönsamma jordbruksföretag som kan investera för framtiden.

Om Christina
Christina Nordin är generaldirektör för Jordbruksverket sedan våren 2018. Efter ett år på jobbet tilldelades hon utmärkelsen ”Bästa kommunikativa ledarskap” av Sveriges kommunikatörer. Tidigare har hon bland annat arbetat på Nutek och näringsdepartementet. Christina nås på christina.nordin@jordbruksverket.se


Text: Christina Nordin


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu