Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Miljoner tar tempen på stiftelsers hållbarhet
Kajsa Haag. Foto: Anna Hållams.
Publicerad: 2020-09-04

FORSKNINGSSTÖD: Miljoner tar tempen på stiftelsers hållbarhet

Borde fler företag övergå till stiftelseformen för att bli mer hållbara? Det ska Kajsa Haag, Internationella handelshögskolan i Jönköping, ta reda på tillsammans med tre kollegor. De har fått 1,5 miljoner kronor i forskningsstöd av Handelsbankens forskningsstiftelser.

Berätta, vad ska ni göra med pengarna?
– Vi ska undersöka stiftelseformen och skillnaden i hur stiftelser bedrivs i kontrast till kommersiella företag. Totalt finns 17 600 stiftelser i Sverige och de 1 000 största har tillsammans 100 miljarder kronor i tillgångar. Och många gör väldigt mycket gott. Vi menar att stiftelseformen kan vara ett verktyg för att bedriva samhällsnyttigt och hållbart näringsidkande.

– Det finns många familjeföretag där det är viktigt för ägarna att deras livsverk ska leva kvar och fortsätta i en särskild riktning. Man vill till exempel undvika att familjens svarta får bestämmer sig för att flytta tillverkningen från hemorten till ett annat land. Vi tror att vi kan hitta fördelar i stiftelseformen framför bolagsformen när man vill säkerställa ett långsiktigt agerande. Samtidigt som det på ett sätt blir en inlåsningseffekt när beslut är oåterkalleliga – som att tillverkningen inte får lämna hemorten – finns det många fördelar med det.

Vilka då?
– Konkret kan långsiktigt och hållbart ägande handla om att vara en trygg arbetsgivare och erbjuda arbetstillfällen i lokalsamhället. Men också om att agera och ta hänsyn till vad som är hållbart utifrån ett miljömässigt perspektiv.

– Det pratas mycket om vad företagare har för roll i att hitta hållbara alternativ och vad som är långsiktigt ägande. Vi vill undersöka hur stiftelseformen kan nyttjas till det och hur det i så fall ska gå till.

– Det finns rörelser i både USA och Europa som förespråkar att man ska väga in andra intressegrupper – inte bara aktieägarna – för att uppnå långsiktighet. Ägarlogiken med kvartalsrapportsjakt för att blidka aktieägarna hamnar på ena sidan av diskussionen kring hur man ska bedriva näringsverksamhet. Stiftelseformen hamnar på andra sidan.

Vad hoppas ni komma fram till?
– Att vi får en större förståelse för hur näringsverksamhet i stiftelseform fungerar och ser ut. Det är intressant med tanke på att stiftelserna tillsammans sitter på så stora värden. Vi hoppas hitta bra exempel på hur man kan bedriva verksamhet utifrån ett ansvarsfullt och hållbart mål. Om det går att utveckla näringsverksamhet i stiftelseform, borde fler företag kanske överväga det.

Kontakta kajsa.haag@ju.se

Om projektet
Projektet heter ”Näringsdrivande stiftelser – långsiktig ägande utan ägare”. Forskargruppen, som är multidisciplinär, hör till Centre for Family Entrepreneurship and Ownership (Cefeo) och består av Kajsa Haag (Internationella handelshögskolan i Jönköping), Ulf Larsson Olaison (Internationella handelshögskolan i Jönköping), Hanna Almlöf (Linköpings universitet) och Katarina Olsson (Lunds universitet).

Kort om stiftelseformen
Stiftelser stiftas av en person, som när verksamheten väl är igång inte har något inflytande över verksamheten. Egendomen, till exempel aktier, ska förvaltas av en stiftelsestyrelse eller en förvaltare. De får inte ändra på förordnandet utan enbart se till att verksamheten rullar på enligt bestämmelsen. Länsstyrelsen är myndigheten som utövar tillsyn över stiftelser.


Text: Maria Linde


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu