Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
HALLÅ DÄR! Marta Cocos – expert på europeisk forskningspolitik
Marta Cocos. Foto: Uppsala universitet.
Publicerad: 2022-11-30

HALLÅ DÄR! Marta Cocos – expert på europeisk forskningspolitik

Forskning och innovation är viktigt för samhällsutveckling. Men vad styr vilken typ av forskning ett samhälle satsar på? Och hur mycket bestämmer egentligen universiteten själva över sin forskning? Statsvetaren Marta Cocos disputerar vid Örebro universitet.

Grundforskning är nyfikenhetsdriven forskning som syftar till att öka kunskapen om vår omvärld. Den har inga förväntningar på sig att ge användbara resultat i närtid. De kan i stället komma till användning långt efter forskningen genomförts. Att världens forskare så snabbt kunde ta fram ett covid 19-vaccin beror på den grundforskning som tidigare fanns på området.

Tillämpad forskning syftar till att lösa ett specifikt problem, som att ta fram en alzheimermedicin, utveckla hållbar teknik eller rädda en djurart från utrotning. Idéen är att forskningen ska ha direkt praktisk nytta i samhället.

Det finns en konflikt kring vilken typ av forskning som är bra och viktig att satsa på. Berätta om det.

– Både grundforskning och tillämpad forskning kommer att bidra till samhällsutveckling. Men konflikten handlar om vem som ska ha auktoritet att säga vad som är bra forskning och hur pengarna ska fördelas.

– Jag har utvecklat ett ramverk för att förstå vilka idéer som står bakom en viss typ av forskningsfinansiering. Det handlar i grunden om att ställa frågor som; Vilka är kraven för forskningen? Vad ska den åstadkomma? Vilka sitter i organisationen och kommittén som delar ut pengarna? Enbart akademiker? Eller också representanter från näringslivet och politiken? Vinnovas vd kommer från näringslivet, medan Österrikes motsvarighet kommer från akademin. Det säger mycket om vad en organisation som finansierar forskning står för.

Hur fungerar den svenska forskningspolitiken?

– Vi är i hög grad påverkade av den europeiska politiken, men kan bestämma mycket själva. I Sverige pågår det livliga diskussioner om hur vi ska organisera vår forskning. Vi satsar mer än många andra länder på fri och nyfikenhetsdriven grundforskning. Ungefär hälften av statliga pengar satsas på det.

– Vetenskapsrådet i Sverige är en forskningsorganisation som enbart finansierar grundforskning. Och det är viktigt att ett land har åtminstone en sådan organisation. Vi har den kapaciteten och lyxen, vilket många andra mindre och fattigare länder i Europa inte har. De måste i stället fokusera på tillämpad forskning som ger direkt samhällsnytta. Många länder stödjer idén bakom grundforskning men har svårt att konkurrera med större och rikare länder.

Det finns studier som visar att den svenska fria grundforskningen inte är så fri som man kan tro.

– Så är det. Enligt regeringen kan universiteten själva bestämma vilken inriktning som pengarna till grundforskning ska ha. Samtidigt styr man universiteten på olika sätt, till exempel genom att sätta upp ett antal krav som forskningen ska uppfylla. Det kan handla om krav på profilering, strategisk forskning eller hållbarhetsfokus. Kraven är ett sätt att styra och naggar på universitetens självbestämmanderätt. Många akademiker är upprörda över detta.

– Så Sverige är inte så fri i sin forskning när man tittar närmare på det. Till och med inom Vetenskapsrådet har det smugit sig in idéer om tillämpad forskning.

Vilken är den stora diskussionen inom forskningspolitiken?

– En av de största utmaningarna för svensk forskningspolitik är att få ut så mycket som möjligt av forskningen utifrån mängden pengar som satsas. Ett annat dilemma – och diskussion – handlar om att vi inte vet vilka samhällsutmaningar vi står inför i morgon. Vi måste förstås investera för framtiden, men hur mycket när vi inte vet vad det ger? Vi vet mer om dagens utmaningar och kan därför ha större krav på den tillämpade forskningen, och vi är beredda att lägga mer resurser på den.

Vad bidrar din forskning med till diskussionen?

– De olika idéerna inom forskningspolitiken ställer olika krav på politikerna. Kraven kan adresseras via aktiviteter på tre nivåer. Antingen jobbar man på systemnivå genom att skapa en helt ny forskningsorganisation som tilldelar pengar till en viss typ av forskning. Ett lättare sätt är att jobba på organisatorisk nivå, och skapa ett helt nytt forskningsinstrument inom befintlig organisation. Det innebär att man tilldelar pengar på ett visst sätt med olika krav som ska uppfyllas. Det enklaste sättet för politikerna är att justera befintliga instrument genom att lägga till ett eller flera specifika krav på forskningsprojekten som tilldelas pengar.

– Alternativen har sina för- och nackdelar. Att bättre förstå kraven och hur vi kan adressera de via design av forskningssystem kan hjälpa oss att skapa en mer optimal och effektiv forskningsfinansiering.

– Det finns otroligt många intressen i forskarvärlden, och organisationer som vill göra anspråk på forskningsmedel. Konflikterna och diskussionen mellan dem som står för grundforskning respektive tillämpad forskning kommer alltid att pågå.

Kontakta marta.cocos@uu.se

Mer om avhandlingen
I studien ingick länderna Sverige, Schweiz, Norge, Österrike, Nederländerna, Italien, Frankrike och Storbritannien. Avhandlingen heter Hybrid Research Policy: How to Organize Research Funding och går att läsa som PDF. Marta Cocos disputerar vid Örebro universitet 2 december 2022.


Text: Maria Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar